KÄLLOR


Den främsta källan till Kungens hemliga resa  har givetvis varit själva dagboken; allt som är med där är också med i romanen, även om gestaltningen, dialogen, prologen och karaktärerna är författarens egen. Johan Hands dagbok finns bevarad i original på Carolina Rediviva i Uppsala. Tack och lov finns den också i lättläst form, utgiven i Historiska handlingar, del åtta, 1879.
   Dagboken tar ett abrupt slut den 19 juni, då kungen för andra gången är på väg in i Berlin. I verkligheten var inte Johan Hand med på den sträckan, men för att vi ska få följa den spännande och händelserika upplösningen har författaren låtit honom eskortera kungen hela vägen. Faktaunderlag är Severin Bergs artikel i Ord och Bild, 1909. Den grundar sig dels på kungens egen beskrivning av händelserna i Berlin, dels på källor från det Brandenburgska hovet, som kompletterar de svenska.

   Stycket om hur kungen drar Johan von Rusdorf vid näsan genom att utge sig som överste Gars, befälhavare för sin furstes livvakt, kommer från Pfalzaren själv. När han några dagar senare insåg att det var Sveriges kung han ridit bredvid skrev han ett brev om sina upplevelser. Om hans historia är sann så är kungens självbild väldigt fascinerande (…alltid är courageux och allegro, fri från varje sorg, och alla hans ord falla från en leende mun och att han aldrig talar mer än tio eller tolv ord utan att skratta…).